fredag 26 maj 2017

tyger vi minns - 70-talsinfluenser




Tyger vi minns från 70-80-talet! Jag tänker på min syster. Duro-tapeter. Gävle. Gula soffmöbler och stormönstrade tyger som pryder väggarna i radhuslängans vardagsrum. Tyger och mönster är som fotografier. Fulla med minnen . . . igenkännande. De här grytlapparna fann jag på loppisen för en tia och färgmässigt passar de väldigt bra i gula köket med bruna skåpluckor a la 70-tal på ön. Förra helgen startade sommarsäsongen upp på platsen där "friden" råder. Så mycket frid blev det kanske inte, för det är alltid mycket att stå i när vintern har släppt taget. Dessutom en aning nervöst eftersom det också kan bjuda på en hel del obehagliga överraskningar. Grävlingar som underminerat huset, läckage på vattenledningar och tak, sönderblåsta dass är axplock över tänkbara katastrofer på listan. Men inte den här gången utan "bara" slit, svett, träningsvärk och blåmärken inför sommar, sol och galna upptåg! Idag, 5 dagar senare, har jag bitvis en gul/blå kropp och muskelkramper! Men ont ska med ont fördrivas, så på den igen, som man brukar säga! Känslomässigt känner jag mig lite snuvad på glädjen över våren. Kylan, samhällsvåldet, Drottninggatan och världsläget tog udden av mina förhoppningar och mentalt frös nästan två månader inne. Nu är det snart semestertider och jag fattar ingenting. Absolut ingenting. Att det är försommar råder det ingen tvekan om för "my sweet little starlings" har boat in sig i två etage-holkar och gör käk-räder som Superfåglarnas Spitfire åt hungriga ungar. Det känns gott och invant. Just nu behöver jag något som känns invant och vill helst slippa överraskningar - av något slag! Ut, njut och insup de sista dagarna i maj! På måndag väntar nya friska, levnadsglada tag här på bloggen!

onsdag 24 maj 2017

brygghäng med Marianne Nilson - Sillsexa ur "Linnelinjen" 1955 - Almedahls


Yeees, nästan alltid på hugget och med metspöt i hand! Dags för välbehövligt brygghäng med andra ord. Finns det något mer avkopplande? Timmar av stirrande på ett flöte som guppar omkring, lite småprat, vågskvalp, en klunk kallt kaffe . . . och ingen 🐟 på kroken trots agn med finaste och fetaste marrarna från komposten. Det är sinnessjukt befriande och bidrar definitivt till välmående i en annars rätt så stressig tillvaro. Att fångsten uteblir är en bisak. På tal om fiske så visas självklart en brukstextil som anspelar på temat. En linnehandduk med textiltrycket "Sillsexa" formgivet av Marianne Nilson, 1955. Mönstret ingick i Almedahls stora satsning, "Linnelinjen", under 1950-talet, då svenskarna efter andra världskriget var svältfödda på textil för hem och bostad. Nu skulle linneskåpen förnyas och fyllas med moderna textilier. Och visst är textiltrycket nyskapande och modernt och gör handduken till en vacker vardagsvara, både då och nu. Vad vore vi utan textiliernas årtionde - 1950-talet!

Lite om Marianne Nilson (1933--): Svensk textilformgivare. Studier vid Konstfacks textillinje 1952-54. Nära medarbetare till Astrid Sampe på NK:s Textilkammare.  Formgivit flera mönster och textilier till Linnelinjen för Almedahls under 1950-talet. Två mycket kända mönster som Marianne formgav till "Linnelinjen" inför bostadsmässan i Helsingborg, H55, var Sill och Bagare Bergström.

Om "Linnelinjen" (1955): Kollektionen "Linnelinjen", en textil satsning från Almedahls, presenterades våren 1955 och slog igenom på bomässan i Helsingborg sommaren 1955, kallad H55. Astrid Sampe från formgivningscentret NK:s Textilkammare anlitades tillsammans med medarbetaren Marianne Nilson för uppdraget att skapa mönster och produkter som skulle ingå i ett modernt linneförråd. Linnelinjen expanderade och följdes av "Skyttelvägen" (1957) för reformering av gardiner, sängöverkast och möbeltyger. Senare tog "Lakanslinjen" sig an sovrummets textilier. Begreppet "Linnelinjen" var ett arbetsnamn till slutet av 1960 talet.

måndag 22 maj 2017

handbagage för axel - Monthly Makers tema tyg maj 2017 - DIY & REPURPOSE

  
TYG ... hmmm ... Jag har väl aldrig blivit sååå ställd som denna gång inför månadens tema på Monthly Makers. Jag fick en blackout! Konstigt nog, eftersom det är det material jag oftast arbetar i. Idéerna for som ett flipperspel och jag hade svårt att fokusera på just ett projekt. Mitt bidrag efter mycket om och många men, blev slutligen ett handbagage för axeln - en HANDVÄSKA. Tillverkad i ett naturmaterial som just nu genomlever en revival - linne. Ett härligt material lämpat för lappteknik på ett mindre traditionellt sätt, i färgkombinationer som förr var oacceptabla. Jag gillar det stenskarpt! Själva sömnaden innehåller en del moment som kan tyckas avskräckande - blixtlås, foder, mönsterpassning, hård botten, stickningar och handtag, men låt för sjutton, inte det hindra skaparlustan!  

Jag har använt mig av redan befintligt material och sytt ihop små restbitar av linnetyg i olika nyanser. Väskan tog form efter hand och därför har jag svårt att presentera en hel och utförlig arbetsbeskrivning, som dessutom skulle bli väldigt lång. Flera mönster finns på internet eller i bokform för den intresserade! Det här projektet lämpar sig alldeles utmärkt för återbruk av textilier som gör Din väska alldeles unik! Lycka till! 

Jag sänder åter igen ett tack till Monthly Makers för inputen och de magiska skaparäventyr ni alla tar mig med på! Låt Wildas motto bli allas måttstock!

fredag 19 maj 2017

the big blue & djuphavsdykning bland retromönster!




Ett påslakan inköpt på loppis får mina tankar att ge sig ut på de sju haven! Jag vill dyka ner i The Big Blue, känna mig viktlös och låta mig omslutas av vatten. Det är inte helt sant ... för jag är livrädd för botten. Jag hoppar hellre i där det är djupt, riktigt djupt. Sjögräs och tång ger mig panikkänslor. Ombord på segelbåten kollar jag först havsdjupet på sjökortet innan jag dyker i. Desto djupare desto bättre. En god vän till mig föreslog att jag skulle lära mig dyka för att få bukt med den bottenlösa skräcken och det kan måhända stämma, men dithän har jag inte riktigt nått än. Någon badkruka är jag inte, plurret lockar, men värmen är trögstartad och farleden djup. Badbar temperatur lär dröja, men ett tådopp går ju an. Att hänga på klipporna och uppleva vår vackra skärgård är ändå en tio-poängare! Att bara vara, se segelbåtarna glida förbi, bläddra i högen av tidningar som jag inte hunnit läsa, småprata, äta tonfisksallad som numera är en klipp-klassiker och njuuuuta av livets goda. Adriatiska havsvågor 🌊🌊 ska också överskölja mig i år. De rullar in med kraft och tar mig med på en djuphavsdykning bland korallrev och havsanemoner. Väl uppe vid ytan siktar🔭jag nästan Kurrekurreduttön! Simma lugnt!

🎵🎵🎵 Låt musiken från The Big Blue ta Dig med på en fantastisk blå resa här! By the wave, formgivare till det vackra mönstret är okänd för mig.